Uppvaknandet

Klockan 12 var Judith tillbaka på rummet, trött och vimsig men ok efter omständigheterna. Träffade läkarna efteråt och de meddelade på kinesiskt sätt att operationen hade varit "a success"... bra bara, tänkte jag.
Men nu borde det vara färdigspikat och nu blir det bara till att vänta ut läkningsprocessen.
Judith blir nog här på rummet till måndag åtminstone. Så två nätter till om allt går bra. Armen är tung som bly, invirad i tjockt gips. Men handen är fri så hon ska nog kunna skriva i skolan bara vi kommer härifrån och värken lägger sig.

Mor har hes röst efter all läsning, och sannolikt har det mesta gått Judith förbi, såpass drogad är hon än. Men det kanske är skönt att höra att någon bekant röst mumlar något bortom sömndimmorna.

Till kvällen blir det vaktombyte, pappa tar över och mamma ska se om Edgar och Eric klarar sig därhemma.

Hej så länge
S