Trenden håller i sig, brott var 4:de månad

Ja, vi försökte det bästa vi kunde. Men det är något som gör att olyckan är framme så fort vi kommer hit och skolan ska till att börja. Livet är farligare för barn här.

Otur. Ja, det kan man säga. Men jag skulle nog klassa detta som det mest osannolika av allt osannolikt.

Likväl kan man inte göra annat än följa med och göra det bästa av situationen.

Vad har hänt? Judith+studsmatta=armbågsfraktur i höger arm.

Nu har mor och dotter övernattat på sjukhus och väntar på den mest erfarna ortopeden som ska fixa till armen. Tre frakturer i armbågen och delar som måste fixeras exakt på plats för att det ska läka bra. Just nu har hon fått sockerdropp och pappa läser Bamse.

Doktorn är upptagen med en traumapatient på operation så det dröjer väl ett par timmar än innan Judith ska sövas.

Men det känns så overkligt att vi inte tror att det är sant. Fast vi visste ju att studsmattor är farliga och rullskridskor också, som ju var orsaken till Judiths armbrott i våras.

Nå, vi ska ta en sak i taget nu, Judith är tapper och har klarat natten bra trots att hon har ont. Tur att Nancy är hemma och kan ta hand om allt därhemma.

Från sjukhusrummets fönster har vi räknat att vi ser 130 skyskrapor, inte illa. Något måste man göra när man väntar. En av dem är den nya SWFC, det nästan 500 m höga supertornet, med hål i toppen. I morse såg man molnen segla genom hålet i tornet. En annan skrapa är där pappa jobbar, han har sitt kontorsfönster vänt precis mot vårt fönster.

OK, lugna bara, det blir nog bra dethär också. Men, som Jonas sa förra gången. Nu ska det tyckas synd om...

Hälsningar från Judith, mor och far på Shanghai East International Medical Center, VIP avdelningen...