På dejt

Lördagskväll, det var det igår. På dagen hade Eric spelat sina första fotbollmatcher med nya laget, en vinst och en förlust. Helt slut var han efteråt och ville inget hellre än att få ha en lugn hemmakväll framför tv:n. Det fick han också, dock inte riktigt för sig själv. Judith som hade varit på kalas på eftermiddagen behövde också få varva ner i hemmet så till slut var det bara två stycken som ville fara ut ur huset på kvällen, mor och far. Vi fick Nancy att komma och ta hand om barnen så vi fick fara på första dejten efter att Edgar kom.
Gott så. Vi tänkte att det kunde vara bra med litet shopping i gamla stan före middagen, såhär före jul, så vi tog taxi in till stan vid halv sjutiden.
Det var ju även andra som sökt sig ut på vägarna samtidigt så vi satt väl en trekvart i bilen innan vi kom fram. Shopping blev det litegrann i alla fall, men ganska snart fick vi börja söka oss till något matställe.
Vi tänkte väl att efter 3 månader i Shanghai ska man väl inte behöva ta kartan och turistboken med för att hitta ett bra matställe, men tji fick vi...
Vi gick och gick, försökte utan nämvärd framgång fråga oss fram. Vägarna blev bara bredare efterhand och vi såg egentligen inte en enda restaurang på över en halvtimme. (Vi gick ju naturligtvis åt helt fel håll hela tiden, kontaterade vi senare med kartfacit i handen)
Till sist var klockan nio och vi hade en timme på oss innan vi skulle vara hemma. Nu var goda råd dyra för de som sett framför sig en god middag med ett glas rött. Vi ville prova teppanyaki, det japanska sättet att tillaga mat på ett stort stekbord mitt framför kundens ögon. Nu insåg vi att om vi ville ha det fick vi snabba på och vi tog en taxi igen, åkte hemåt och stannade vid vår matbutik där de har öppet till tio på kvällen och har en teppanyakirestaurang i nedre våningen.
Vi hann nätt och jämt få betjäning innan de stängde. Något hysteriskt åt vi maten som förstås var god men borde ha ätits mindre frenetiskt.
Något rött blev det inte men en klassisk Tsingtao-öl fick duga. När kocken framför våra ögon övergick till att tvätta och skura stekbordet så skummet sprättade i vår ännu ouppätna mat kändes det väl som om man hellre suttit på något romantiskt ställe i lugn och ro med brinnande ljus på bordet istället för ljusrör ovanför huvudet och mera soft musik än den som nådde oss från Carrefourvaruhuset (där man förövrigt alltid spelar två olika låtar på hög volym samtidigt). Det var den dejten.
Nå, vi fick en barnfri stund och det var ju skönt i och för sig men jag undrar om inte denna söndag med barnen alldeles närvarande ändå varit bättre?
Så går det. Nästa gång kommer kartan med och turistboken likaså. Stan är för stor för att ta sig fram i på måfå...
Många hälsningar till alla, tjocka släkten, alla vänner och jobbarkompisar och andra som läser våra rader mellan varven./Sofia